\u00c4r korsord poesi?<\/p>\n\n\n\n
Det saknas en utvecklad teoribildning om det svenska korsordet, vilket s\u00e4ger en del om dess status. Skoj och l\u00e4ttsamhet h\u00f6r som alla vet till saken och \u00e4ven de mest avancerade tidningarna har tv-kockar p\u00e5 omslaget. N\u00e4r intellektuellt betonade m\u00e4nniskor har skrivit om korsord \u00e4r det i regel med min av att be om urs\u00e4kt. Men det finns ett lysande undantag. Akademiledamoten Ulf Lindes ess\u00e4 \u201dEtt musiskt kaos\u201d fr\u00e5n 1987 \u00e4r det n\u00e4rmaste vi kommer en kanoniserad korsordsapologi, citerad av snart sagt alla som yttrat sig efter honom. Linde liknar korsordsl\u00f6saren vid Oidipus, st\u00e4lld att l\u00f6sa sfinxens g\u00e5ta. Oidipus s\u00f6ker den m\u00e4rkliga varelsens \u00f6gon, men hans blick blir som grumlad av mysteriet, ingenting ser han; ist\u00e4llet v\u00e4nder han sig in\u00e5t och \u201dirrar i ett inre dunkel, i en intern labyrint, p\u00e5 jakt efter svaret\u201d. N\u00e4r han v\u00e4l finner det har det dykt upp som fr\u00e5n ingenstans. Just s\u00e5 \u00e4r det med korsordet: det tvingar l\u00f6saren att stryka l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mellan vansinne och f\u00f6rnuft, mellan dr\u00f6m och klarsyn, mellan ordning (rutn\u00e4tets!) och anarki \u2013 och pl\u00f6tsligt! uppenbarar sig det ov\u00e4ntade.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\u00c4r det inte samma lockelse som f\u00e5r oss att l\u00e4sa poesi? Det frivilliga avsteget fr\u00e5n spr\u00e5kets och tankens upptrampade stigar. En os\u00e4ker promenad mot f\u00f6rst\u00e5ndets utmarker, d\u00e4r man i b\u00e4sta fall kan r\u00e5ka f\u00f6rst\u00e5 p\u00e5 ett s\u00e4tt som man inte f\u00f6rst\u00e5r. \u00c4r korsord en form av poesi? D\u00e5 \u00e4r korsordskonstrukt\u00f6ren poet. Och det m\u00e5ste s\u00e4gas skymta ett poetiskt sinne, eller alla g\u00e5nger ett poetiskt handlag, i smidigt snidade ledtr\u00e5dar som kan man se i kam\u00e9<\/em> (ONYX), fogar eller f\u00e5glar<\/em> (SKARVAR) eller hade kemi med marie<\/em> (PIERRE)1<\/a><\/sup>. Vanligare \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s nycklar utan rim (p\u00e5 fri vers?) men med desto rikare m\u00e5ngtydighet. En hononym som m\u00e5l<\/em> leder tankarna till fotboll, dialekter, matlagning och juridik, homograferna banan<\/em> och delta<\/em> lockar fram dubbla ljudbilder. I spelet mellan ledtr\u00e5d och l\u00f6sning kan stilistiska kontraster smygas in: incitament till da capo<\/em> (VA)2<\/a><\/sup>, g\u00e4rna med hj\u00e4lp av anspelningar som nytt vin i gamla l\u00e4glar<\/em> (REFILL)3<\/a><\/sup>. Spr\u00e5ket v\u00e4nds mot sig sj\u00e4lvt i metanycklar som h\u00f6gtravande era<\/em> (EDRA)4<\/a><\/sup> eller huvudstad i tjeckoslovakien<\/em> (OSLO)5<\/a><\/sup>. Utrymmesbristen uppmuntrar till kreativa sammans\u00e4ttningar som \u00e5\u00e5k<\/em> (NISSAN) och poesiv<\/em> (ARB)6<\/a><\/sup>.<\/p>\n\n\n\n G\u00e5tfullhet och spr\u00e5klek: tv\u00e5 gemensamma drag. Men mer d\u00e5? F\u00f6r att grundligare f\u00f6rst\u00e5 konstformen korsord beh\u00f6vs en strukturell analys av dess verkningsmedel. Det har gjorts ett par akademiska f\u00f6rs\u00f6k i den riktningen (typiskt nog f\u00f6rvisade till festskrifter). Margareta Westman har uppm\u00e4rksammat 1) ordklassernas f\u00f6rdelning bland svarsorden, och 2) det logiska f\u00f6rh\u00e5llandet mellan nyckel och l\u00f6sning, utifr\u00e5n ett antal korsord i dags- och veckotidningar under slutet av 1970-talet. P\u00e5 den f\u00f6rsta punkten fann hon att substantiv dominerade och utgjorde, tillsammans med egennamn, 65 till 80 procent av l\u00f6sningsorden. D\u00e4rn\u00e4st kom adjektiv och infinitiver, medan formord och finita verb var relativt s\u00e4llsynta \u2013 en frekvensf\u00f6rdelning, konstaterar hon, som snarare b\u00f6r j\u00e4mf\u00f6ras med den i ordb\u00f6cker \u00e4n med l\u00f6pande text. Substantiv \u00e4r \u201dden redan t\u00e4nkta tankens ordklass\u201d, medan satsen, byggd runt verb, \u00e4r \u201duttryck f\u00f6r det som just \u00e4r under s\u00e4gande\u201d \u2013 de unders\u00f6kta korsorden kunde allts\u00e5 med denna r\u00e4kning karakt\u00e4riseras som statiska. Vad g\u00e4ller f\u00f6rh\u00e5llandet mellan g\u00e5ta och svar identifierar hon tv\u00e5 alternativ: det kan vara antingen paradigmatiskt<\/em>, att det s\u00f6kta ordet \u00e4r t\u00e4nkt att ers\u00e4tta nyckelordet, eller syntagmatiskt<\/em>, att det s\u00f6kta ordet bildar en syntaktisk fras tillsammans med nyckeln. Paradigmatiska l\u00f6sningar kan vara bland annat synonymer: snara<\/em> (AKUTA), hyponymer (underordnade begrepp): vara i k\u00e4llaren<\/em> (VINBUTELJ) eller hyperonymer (\u00f6verordnade begrepp): pikaresk<\/em> (GENREBETECKNING). Syntagmatiska l\u00f6sningar finns av m\u00e5nga slag. L\u00f6sningen kan till exempel vara ett utel\u00e4mnat subjekt: \u00e4r ofta stenrik<\/em> (D\u00d6S), objekt eller annan best\u00e4mning: ligger konserverad fisk i<\/em> (FORMALIN) eller huvudverb till ett hj\u00e4lpverb: fick charon<\/em> (RO)7<\/a><\/sup>. Till g\u00e5tfullheten bidrar att l\u00f6saren inte p\u00e5 f\u00f6rhand vet vilket f\u00f6rh\u00e5llande som g\u00e4ller. Tjugo \u00e5r senare byggde Solveig Hammarb\u00e4ck vidare p\u00e5 Westmans studie och drog slutsatsen att paradigmatiska samband ger l\u00e4ttare g\u00e5tor \u00e4n syntagmatiska. De f\u00f6rra st\u00e4ller endast krav p\u00e5 ordkunskap, medan de senare \u201dtvingar [\u2026] l\u00f6saren till eftertanke och analys av nyckelordets satskonstruktion\u201d. Det inneb\u00e4r att nycklar som utg\u00f6rs av nominalfras (substantiv med eller utan best\u00e4mning) \u00e4r s\u00e4rskilt enkla, d\u00e5 de endast kan tolkas paradigmatiskt.<\/p>\n\n\n\n Westman och Hammarb\u00e4ck \u00e4r som synes lingvister, inte litteraturvetare. Men om korsord \u00e4r en form av poesi blir ju deras iakttagelser ocks\u00e5 en sorts poetisk analys, och deras distinktioner blir verktyg f\u00f6r att beskriva det poetiska inneh\u00e5llet i ett korsord. Ja, \u00e4ven f\u00f6r att betrakta det kritiskt. L\u00e5t oss g\u00f6ra det, och s\u00e4tta v\u00e5ra verktyg p\u00e5 prov! Vad skiljer ett d\u00e5ligt korsord \u2013 ett tr\u00e5kigt, konstl\u00f6st, simpelt \u2013 fr\u00e5n ett verkligt lyckat? Utan att \u00e5sidos\u00e4tta v\u00e5r estetiska intuition har vi att se p\u00e5 s\u00e5dant som: bruket av stilfigurer och retoriska kontraster, andelen syntagmatiskt formulerade ledtr\u00e5dar, eventuell substantiv\u00f6vervikt, metaspr\u00e5klig kreativitet, samt utnyttjandet av olika slags lexikal eller grammatisk m\u00e5ngtydighet. Och vad passar nu b\u00e4ttre \u00e4n att v\u00e4nda oss till Bertil Geijers debutkorsord fr\u00e5n 1954.<\/p>\n\n\n\n Domen m\u00e5ste bli h\u00e5rd. De paradigmatiska ledtr\u00e5darna dominerar totalt (\u00f6ver \u00e5ttio procent) och bland dessa utg\u00f6r synonymerna fler \u00e4n h\u00e4lften. M\u00e5nga av dem \u00e4r n\u00e4rmast triviala: kv\u00e4ll<\/em> (AFTON), vilket \u00e4nd\u00e5 kan ha en viss elegans n\u00e4r l\u00f6sningsordet \u00e4r l\u00e5ngt: defekter<\/em> (FELAKTIGHETER). Av de enstaka syntagmatiska nycklarna \u00e4r misslyckades helt<\/em> (NF) den konstn\u00e4rligt mest intressanta, inte f\u00f6r formuleringens skull men f\u00f6r det plumpa konstaterandet, som f\u00f6rst\u00e4rks av kontrasten i l\u00e4ngd mellan ledtr\u00e5d och l\u00f6sning. Den vanligaste typen av syntagmatisk nyckel \u00e4r annars det ensamma adjektivuttrycket: sm\u00e5 och duniga<\/em> (MESUNGAR). Poetiska stilfigurer saknas helt och flertydigheterna begr\u00e4nsar sig till enkla homonymer som leda<\/em> (\u00c4CKEL; kunde ha syftat p\u00e5 verbet eller den mytologiska figuren), men monotonin v\u00e4gs upp av ovanliga l\u00f6sningsord som SNIBBFORM och KOBEINV\u00c5NARE. Ett par g\u00e5nger hemfaller konstrukt\u00f6ren \u00e5t affekter med diffus relation till l\u00f6sningen: aah!<\/em> (NEKTAR) och bort med det!<\/em> (OGR\u00c4SET). Kreativt, kan man visserligen tycka. Man f\u00f6rest\u00e4ller sig ett korsord byggt enbart med s\u00e5dana ledtr\u00e5dar.<\/p>\n\n\n\n Allt detta \u00e4r dock randanm\u00e4rkningar i sammanhanget. En nutida betraktare sl\u00e5s omedelbart av tre saker. F\u00f6r det f\u00f6rsta vimlar det av stoppbommar och svarta rutor \u2013 helt ot\u00e4nkbara i ett modernt korsord. V\u00e4ven blir konstigt upphackad \u2013 orytmisk, som ett gr\u00f6trim p\u00e5 haltande versf\u00f6tter. V\u00e5r bed\u00f6mning m\u00e5ste uppenbarligen ta h\u00e4nsyn \u00e4ven till v\u00e4vteknik. F\u00f6r det andra f\u00f6rekommer sm\u00e5 bilder som ledtr\u00e5dar, n\u00e5got som bara syns i barnkorsord idag. Det ger krysset karakt\u00e4r av rebus och tar d\u00e5ligt vara p\u00e5 m\u00f6jligheterna till spr\u00e5klig kreativitet. Bilderna \u00e4r ju inte spr\u00e5k, och l\u00f6sningsordet, som \u00e4r det, kan knappast bli n\u00e5got mer intressant \u00e4n namnet p\u00e5 bildens motiv. I geng\u00e4ld saknas, f\u00f6r det tredje, en st\u00f6rre inf\u00e4lld bild med bildtext. Det \u00e4r en senare konvention som bland annat hj\u00e4lper till att skapa ett skelett \u00e5t v\u00e4ven.<\/p>\n\n\n\n Vi k\u00f6r en till! Konstformen var uppenbart inte mogen \u00e4n. Jag har till hands ett fjolnummer av Lyckokryss, en av f\u00f6rlaget Tankesports tv\u00e5 tidningar av h\u00f6gsta sv\u00e5righetsgraden. Ett av korsorden heter \u201dVad, vem, var?\u201d och \u00e4r konstruerat av Edvin Thorbj\u00f6rnsson. Rubriken \u00e4r t\u00e4mligen generisk, men vi anar direkt ett litter\u00e4rt tema. \u00d6verst till h\u00f6ger \u00e4r ett svartvitt foto p\u00e5 en v\u00e4lkammad ung man. K\u00e4llh\u00e4nvisningen till Nasjonalbiblioteket kan vara till hj\u00e4lp om man inte genast k\u00e4nner igen honom som AKSEL\u2192SANDEMOSE. Tv\u00e5 st\u00f6rre rutor fr\u00e5gar p\u00e5 prosa efter hans f\u00f6delseort (NYK\u00d6BING\u2192MORS) och slutet p\u00e5 ett citat (F\u00d6R\u2192DUM\u2192F\u00d6R\u2192ATT\u2192D\u00d6). En insatt l\u00f6sare har h\u00e4r n\u00e5gra \u00f6ppningar, men \u00e4ven f\u00f6r den som inte plockar svaren direkt blir de gula rutorna n\u00e5got att h\u00e5lla sig i under l\u00f6sningen. De har fl\u00e4tats in s\u00e5 att de delar upp v\u00e4ven i tv\u00e5 st\u00f6rre och tre mindre \u201dstrofer\u201d (tv\u00e5 av dem m\u00f6jligen i minsta laget). I det \u00e4ldre korsordet fanns inget liknande, vilket bidrog till det kaotiska intrycket.<\/p>\n\n\n\n De syntagmatiska nycklarna \u00e4r cirka en tredjedel, de flesta med utel\u00e4mnat subjekt: saknar fruar<\/em> (ATHOS). M\u00e5nga ledtr\u00e5dar \u00e4r s\u00e5 vitsigt formulerade att de \u00e4r sv\u00e5ra att klassificera. \u00c4r ett slags st\u00e4lle<\/em> (TEE) en synonym? Hyponym? Lek med tvetydigheter l\u00f6per genom b\u00e5de nycklar och l\u00f6sningsord, allra stiligast i denna p\u00e4rla: var jesus o m\u00e5nglarna i templet<\/em> (NASARE). Den ensam g\u00f6r korsordet minnesv\u00e4rt! Till helheten bidrar ett par korsreferenser: josef som skrev occident<\/em> ger KJELLGREN, medan l\u00e4ngre ner diktverk av kjellgren<\/em> ger OCCIDENT. Det h\u00e4r \u00e4r ett smart s\u00e4tt att f\u00f6renkla en obskyr referens, men skapar framf\u00f6r allt en k\u00e4nsla av enhetlighet, s\u00e4rskilt ihop med litteraturtemat. Vi f\u00f6rst\u00e5r ocks\u00e5 att dessa g\u00e5tor och s\u00e5dana som lux aeterna<\/em> (FINALSATS) f\u00f6ruts\u00e4tter en niv\u00e5 av klassisk bildning \u2013 medan TEE ju syftar p\u00e5 golf. Till v\u00e4rderingsgrunderna b\u00f6r vi nog till\u00e4gga bruket av realia, i motsats till ren ordkunskap. Hur p\u00e5verkar den balansen det samlade intrycket?<\/p>\n\n\n\n Nu \u00e4r det dags att pr\u00f6va samma slags analys p\u00e5 en erk\u00e4nd dikt. Om nu korsord \u00e4r poesi borde skillnaden inte vara s\u00e5 stor. Vi kan ta Gustaf Fr\u00f6dings \u201dUr Anabasis\u201d.<\/p>\n\n\n\n \u2013 N\u00e4r s\u00e5 barbarerna f\u00f6rdrifvits eller d\u00f6dats,\u2028 Dikten \u00e4r en fiktiv scen ur den athenska h\u00e4rf\u00f6raren Xenofons verk Anabasis<\/em>, traditionellt anv\u00e4nt som f\u00f6rsta autentiska text i grekiskundervisningen. Vi har allts\u00e5 att g\u00f6ra med en anspelning p\u00e5 det allra mest klassiska av bildningsstoff. L\u00e4saren beh\u00f6ver nog inte vara f\u00f6rtrogen med grundtexten men b\u00f6r k\u00e4nna till namn som Homeros och Euripides och i allm\u00e4nhet kunna f\u00f6rest\u00e4lla sig ett antikt f\u00e4ltt\u00e5g. Hur har vi det med ordkunskap? L\u00e4ttare: Fr\u00f6ding h\u00e5ller sig i stort sett till vardagsglosor i deras vanliga betydelser. Det enda riktiga undantaget \u00e4r \u201dcitalka\u201d, en p\u00e5hittad dans \u2013 dessutom i rimst\u00e4llning, provokativt balanserande p\u00e5 gr\u00e4nsen till n\u00f6drim. Annars finns i hela dikten en r\u00e4ttframhet som ocks\u00e5 g\u00e5r igen i syntaxen: okomplicerad ordf\u00f6ljd och radbrytningar efter de naturliga fraserna. I linje d\u00e4rmed ser vi knappast n\u00e5gon suggestiv anv\u00e4ndning av flertydighet. I brist p\u00e5 v\u00e4v f\u00e5r vi bed\u00f6ma rimfl\u00e4tningen: den \u00e4r enkel men effektiv, rimmen os\u00f6kta utan att vara klich\u00e9er, n\u00e5gra g\u00e5nger smidigt trestaviga. Rimparen st\u00e5r oftast i vad som f\u00e5r kallas paradigmatiskt f\u00f6rh\u00e5llande: d\u00f6dats\u2013f\u00f6r\u00f6dats<\/em>, semantiskt n\u00e4rbesl\u00e4ktade verbformer, men ocks\u00e5 syntagmatiskt: bekransade\u2013dansade<\/em>, d\u00e4r participen best\u00e4mmer verbets t\u00e4nkta subjekt. Bokstavs- och vokalrim anv\u00e4nds sparsamt, men n\u00e5gra upprepningar f\u00f6rekommer (\u201darkader hos arkader \u2026\u201d). Substantiven \u00e4r 30 procent. Sammanfattningsvis \u00e4r \u201dUr Anabasis\u201d en snyggt komponerad dikt med konsekvent bruk av intertextualitet, men som kanske saknar n\u00e5got av m\u00e5ngtydighet.<\/p>\n\n\n\n Jag vet inte vad ni tycker. Men det verkar ju inte st\u00e4mma \u00f6verhuvudtaget. Inte bara resultatet blev fel utan hela analysen verkar missa po\u00e4ngen. N\u00e5ja, det \u00e4r med flit \u2013 jag har stulit exemplet fr\u00e5n Niklas Schi\u00f6ler, litteraturvetaren, som g\u00f6r en ink\u00e4nnande l\u00e4sning av den h\u00e4r dikten i sin l\u00e5ngess\u00e4 Bikt om dikt<\/em>. Han b\u00f6rjar f\u00f6rvisso med n\u00e5gra spr\u00e5kliga iakttagelser, som hur stroferna best\u00e5r av \u00f6msom tv\u00e5, \u00f6msom en enda mening, vilket g\u00f6r att dikten g\u00e5r att l\u00e4sa som \u201dett knippe l\u00e5nga andetag: ut- och inandning, sm\u00e4rta och \u00e5tervunnen styrka, j\u00e4vlighetsv\u00e4rld och kampen mot den\u201d. Han lokaliserar ocks\u00e5 tre ber\u00e4ttartekniska nav, i verben: \u201dXenofon l\u00e4t\u201d, \u201dXenofon f\u00f6rv\u00e5nades\u201d, \u201dXenofon var stolt och glad\u201d. Progressionen fr\u00e5n den oegennyttiga handlingen via f\u00f6rv\u00e5ning till gl\u00e4dje (i el\u00e4ndet) syns renodlad i dessa tre utsagor, och runt dem kretsar diktens hela livsk\u00e4nsla, etos och beh\u00e4rskade prakt. \u201dTanke och spr\u00e5k, r\u00f6st och vers \u00e4r ouppl\u00f6sligt f\u00f6rbundna och meningsdigra<\/em>.\u201d Min kursivering \u2013 f\u00f6r h\u00e4r \u00e4r den v\u00e4sentliga, ja uppenbara, skillnaden mellan korsord och poesi: ett korsord har ju ingen mening. Hur noga man \u00e4n r\u00e4knar substantiv och verb, hur man \u00e4n imponeras och roas av vitsarna, s\u00e5 saknar korsordet som helhet en betydelse. Det kan h\u00e5llas samman av ett tema, som Sandemosekrysset, och vara v\u00e4vt p\u00e5 ett genomt\u00e4nkt, smidigt, till och med estetiskt tilltalande s\u00e4tt, men ur allt detta springer inget mera \u2013 det enskilda korsordet f\u00f6rmedlar ingen unikt formulerad livsk\u00e4nsla, inget budskap. Korsordsl\u00f6sning kan vara allm\u00e4nbildande, lekfullt och berikande, och inte minst ge l\u00f6saren perspektiv p\u00e5 sitt eget spr\u00e5k, men den f\u00f6rtj\u00e4nsten m\u00e5ste tillskrivas \u00e5 ena sidan korsordsgenren i sig, \u00e5 andra sidan de enskilda g\u00e5torna.<\/p>\n\n\n\n G\u00e5torna, ja. \u00c4ven i poesin \u00e4r ju g\u00e5tfullheten viktig. Det \u00e4r den som f\u00e5r oss att \u00e5terkomma g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng till en dikt. Den som l\u00e4st \u201dUr Anabasis\u201d en g\u00e5ng fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut \u00e4r inte p\u00e5 l\u00e5nga v\u00e4gar klar med den. En bra dikt \u00f6ppnar nya rum f\u00f6r varje l\u00e4sning. Kanske inte omedelbart: det \u00e4r en subtil verkan, som p\u00e5verkar oss \u201dsom smygande \u00f6verraskning med l\u00e5ng efterbehandling, emedan den i olika h\u00f6g grad driver oss till ompr\u00f6vning av v\u00e5r emotionella och intellektuella infrastruktur\u201d (Schi\u00f6ler). Dikten ger och ger, utan att n\u00e5gonsin avsl\u00f6ja sig fullst\u00e4ndigt. Hur l\u00e5ngt \u00e4r inte detta fr\u00e5n korsordsg\u00e5tan. Man kan uttrycka det s\u00e5 h\u00e4r: blir man f\u00e4rdig med g\u00e5tan i en dikt, d\u00e5 \u00e4r det en d\u00e5lig dikt; blir man inte<\/em> f\u00e4rdig med g\u00e5tan i ett korsord, d\u00e5 \u00e4r det en d\u00e5lig ledtr\u00e5d. N\u00e4r jag v\u00e4l listat ut att en D\u00d6S \u00e4r stenrik<\/em> har jag utt\u00f6mt mysteriet och kan k\u00e4nna mig n\u00f6jd, om \u00e4n jag kom dit p\u00e5 aldrig s\u00e5 dunkla irrv\u00e4gar i mitt inre. Det finns ett r\u00e4tt och m\u00e5nga fel svar. Och om det r\u00e4tta svaret inte \u00e4r begripligt \u2013 om det vore s\u00e4g VEV \u2013, inte upplevs det f\u00f6r den skull s\u00e5 trollbindande enigmatiskt att det inte l\u00e4mnar mig n\u00e5gon ro, s\u00e5 att jag st\u00e4ndigt vill \u00e5terv\u00e4nda till det f\u00e4rdigl\u00f6sta korsordet. \u00c4ven om korsordsg\u00e5torna bygger p\u00e5 m\u00e5ngtydighet s\u00e5 vilar de ytterst mot ett krav p\u00e5 entydighet som i sig sj\u00e4lvt \u00e4r antitetiskt till poesins v\u00e4sen.<\/p>\n\n\n\n Jaha. Men det \u00e4r tr\u00e5kigt att bara ge upp. Korsord m\u00e5 aldrig kunna bli just poesi; b\u00f6r kanske inte heller, s\u00e5 l\u00e4nge man vill ha dem blott till pyssel och tidsf\u00f6rdriv. Men vi har ju redan sett vilka konstn\u00e4rliga framsteg som skett mellan det f\u00f6rsta korsordet fr\u00e5n 1954 och ett kvalitetskryss av idag, och vore f\u00f6rstockade om vi d\u00e4rmed ans\u00e5g utvecklingen fullbordad. Jag vill f\u00f6rest\u00e4lla mig \u2013 rent hypotetiskt \u2013 ett helgjutet korsord, som \u00e4r ett fullst\u00e4ndigt, avrundat verk liksom en dikt, inte ett tillf\u00e4lligt konglomerat av m\u00e5nga sm\u00e5 g\u00e5tor, plockade som det faller sig ur konstrukt\u00f6rens id\u00e9bank; ett verk utan godtycklighet, utan klich\u00e9er, d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l fl\u00e4tningens alla subtiliteter som varje ord och bokstav i b\u00e5de l\u00f6sningar och nycklar har en noga \u00f6verv\u00e4gd roll i att f\u00f6rverkliga en konstn\u00e4rlig totalvision. Ett korsord som \u00e4r en v\u00e4rld att stiga ned i, att minnas, \u00e5terv\u00e4nda till och formas av. Vad ska till f\u00f6r att n\u00e5 dit? \u00c4r det m\u00f6jligt att skapa n\u00e5got s\u00e5dant? Inte utan att t\u00e4nja p\u00e5 reglerna och dra sig undan l\u00f6sarens f\u00f6rv\u00e4ntningar \u2013 men det \u00e4r ju vad korsord g\u00e5r ut p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n * * *<\/p>\n\n\n\n En liten exkurs f\u00e5r avrunda. I vintras lanserades tv\u00e5 nya korsordstidningar med ambitioner att f\u00f6ryngra genren. Redakt\u00f6ren f\u00f6r Pop-kryss har saknat korsord som \u201dhellre inkluderar flexa<\/em> \u00e4n skrodera<\/em> och som har b\u00e4ttre koll p\u00e5 virala trender \u00e4n gamla 80-tals referenser [sic]\u201d och vill vara \u201dlika samtida som Tiktok, lika sj\u00e4lvklar del av fl\u00f6det som en meme, lika medvetet designad som en met-fit\u201d. Utgivarna av Krux \u201d\u00e4lskar visserligen en rej\u00e4l dos Pernilla Wahlgren-energi, men ibland vill man ha n\u00e5got mer indie, smart och formmedvetet\u201d. Sp\u00e4nnande initiativ! Jag har provl\u00f6st.<\/p>\n\n\n\n I b\u00e5da tidningarna b\u00e4r dj\u00e4vulen<\/em> (PRADA) och \u00e4ter BUBS, ett sine qua non f\u00f6r modernitet s\u00e5 gott som n\u00e5got. B\u00e5da till\u00e5ter ocks\u00e5 bildledtr\u00e5dar. I \u00f6vrigt \u00e4r de ganska olika. Pop-kryss sticker ut hakan med h\u00e5rda svartvita kontraster i rutorna och typsnitt av varierande storlek. Designen p\u00e5minner om N\u00f6jesguiden och m\u00e5nga g\u00e5tor \u00e4r n\u00e4stan aggressivt ungdomliga: det \u00e4r hashtags<\/em>, NOOBS och the last of us<\/em> \u2013 att stor l\u00e4gga<\/em> blir TREA s\u00e4ger ocks\u00e5 n\u00e5got om m\u00e5lgrupp! Engelska anv\u00e4nds ledigt i b\u00e5de nycklar och l\u00f6sningsord: luv<\/em> (\u00c4LSKAR), socialt stel<\/em> (AWKWARD). Man hittar mycket riktigt KIM\u2192KARDASHIAN men ingen Snoddas; tilltalet \u00e4r s\u00e5 konsekvent att det sk\u00e4r sig n\u00e4r bytte ut<\/em> blir ERSATTE. Men att sl\u00e4ppa in s\u00e5dant \u00e4r kanske del av samma nonchalans som skapat lol alt<\/em> (LMAO) \u2013 hur ska det utl\u00e4sas exakt, \u201dalternativ till lol\u201d? Who cares? Kryssen \u00e4r snabbl\u00f6sta s\u00e5 n\u00e4r som p\u00e5 de Rihannal\u00e5tar man inte kan, f\u00f6r det mesta \u00e4r synonymer eller uppdaterade klassiker typ kommer hbtqia+?<\/em> (UT). Kanske \u00e4r det nyhetens behag, men de h\u00e4r korsorden lyckas verkligen trumma upp en k\u00e4nsla av att komma med n\u00e5got nytt, om det s\u00e5 bara \u00e4r den punkiga attityden. F\u00e5r den fr\u00e4ta h\u00e5rdare p\u00e5 strukturerna kan det bli intressant.<\/p>\n\n\n\n Krux har en sobrare formgivning. Sida 2 g\u00f6r reklam f\u00f6r ett kafferosteri och bilderna i kryssen \u00e4r skapade av serietecknare. G\u00e5torna handlar om sibille<\/em> ATTAR och \u00f6lm\u00e4rket asahi<\/em>. Tyv\u00e4rr l\u00e4mnar v\u00e4vtekniken en del att \u00f6nska. Man fastnar ofta i smala korridorer, tr\u00e4ngs med svarta rutor och det st\u00f6rsta korsordet \u00e4r egentligen tv\u00e5: delen l\u00e4ngst till v\u00e4nster \u00e4r helt avskuren av en spalt nycklar. Att buddenbrooksf\u00f6rfattare<\/em> blir MANN i tv\u00e5 korsord \u00e4r slappt. Tidningen inneh\u00e5ller ocks\u00e5 knep och kn\u00e5p om tv-serier och litteratur.<\/p>\n\n\n\n Korsordens framtid? Nja, inte den jag dr\u00f6mmer om. Varken \u201dtidsf\u00f6rdriv\u201d (Krux) eller \u201dhj\u00e4rngym\u201d (Pop-kryss) \u00e4r v\u00e4l vad seri\u00f6s konst handlar om. H\u00e4r finns ett tomrum att utforska. N\u00e4r kan jag teckna prenumeration p\u00e5 Kryssv\u00e4nnen?<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Geijer, Bertil (1954). Korsord utan titel. Svenska Dagbladet, 19 december 1954. \u00c4r korsord poesi? Det saknas en utvecklad teoribildning om det svenska korsordet, vilket s\u00e4ger en del om dess status. Skoj och l\u00e4ttsamhet h\u00f6r som alla vet till saken och \u00e4ven de mest avancerade tidningarna har tv-kockar p\u00e5 omslaget. N\u00e4r intellektuellt betonade m\u00e4nniskor har skrivit om korsord \u00e4r det i regel med min av att be […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":"[{\"content\":\"1. Sistn\u00e4mnda av Lena Holmlund. L\u00e4gg m\u00e4rke till det underf\u00f6rst\u00e5dda rimmet p\u00e5 Curie<\/em>!\",\"id\":\"995d1eb3-d933-4abb-b81c-6ef061c0a174\"},{\"content\":\"2. Karin Henja.\",\"id\":\"ec5405f6-ce38-40f0-99ce-e213ee266fa5\"},{\"content\":\"3. Hans Christian Nyg\u00e5rdh.\",\"id\":\"4980ba35-82f6-4cf3-af13-4d583cd1f227\"},{\"content\":\"4. Jonna Krans.\",\"id\":\"dabef77e-835d-438e-9db7-2edb81277ea1\"},{\"content\":\"5. Bertil Geijer. Bokst\u00e4verna OSLO finns i mitten av ordet.\",\"id\":\"5746582e-d1ef-4a52-b9e1-270913d46a46\"},{\"content\":\"6. B\u00e5da Hans Christian Nyg\u00e5rdh.\",\"id\":\"85dbc34e-6b83-44ee-8da2-cbafa72938a6\"},{\"content\":\"7. Alla exempel Edvin Thorbj\u00f6rnsson.\",\"id\":\"d14f3b13-4e23-4fe7-9484-0f79cc2c0750\"}]"},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-229","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/229","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=229"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/229\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":241,"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/229\/revisions\/241"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=229"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=229"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/knutshav.se\/portfolio\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=229"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}\n
l\u00e4t Xenofon hellenerna sl\u00e5 l\u00e4ger
\u2028och taga fram af de f\u00f6rr\u00e5d, som \u00e4nnu ej f\u00f6r\u00f6dats,\u2028
och bjuda in till g\u00e4stabud hellenernas strateger.\u2028
Och rundt omkring han l\u00e4t soldaterna\u2028
f\u00e5 samla sig i j\u00e4mna lag om sina matransoner\u2028
allt efter st\u00e4derna och staterna,
\u2028arkader hos arkader och lakoner hos lakoner.\u2028\u2028
Och Xenofon, som j\u00e4mt gaf akt, n\u00e4r n\u00e5got samtal f\u00f6rdes,\u2028
att f\u00e5 besked om tankarne hos m\u00e4nnen,\u2028
f\u00f6rv\u00e5nades och i sitt hj\u00e4rta r\u00f6rdes\u2028
af tal, som gick fr\u00e5n man till man, fr\u00e5n v\u00e4nnen och till v\u00e4nnen,\u2028
med t\u00e4nkespr\u00e5k fr\u00e5n filosoferna\u2028
och tr\u00f6sterika stycken fr\u00e5n Homeros
\u2028i v\u00e4xling med de gl\u00e4dtigt sjungna stroferna
\u2028till Foibos och Athena och till Eros.
\u2028\u2028Och segervinnare i knytn\u00e4fkamp bed\u00f6mdes och ber\u00f6mdes,\u2028
Euripides med Sofokles han h\u00f6rde sammanst\u00e4llas,\u2028
och allt som gl\u00e4djen steg och krus och sk\u00e5lar t\u00f6mdes,\u2028
blef m\u00e4nnens sinne mer och mer liksom f\u00f6rsatt till Hellas.\u2028
De togo ris och l\u00f6f och sk\u00f6nt bekransade\u2028
de gjorde lek och dans i tr\u00e4dens svalka,
\u2028och ganska v\u00e4l och vackert dansade\u2028
Stymfaliern Sofainetos citalka.\u2028\u2028
Men Xenofon, som kom ih\u00e5g den h\u00e5rda vederm\u00f6da,\u2028
hellenerna f\u00e5tt genomg\u00e5 och \u00e4nnu m\u00e5ste bida,\u2028
och hungersn\u00f6d och frost och efterblifna d\u00f6da,\u2028
var stolt och glad att se hellener kunna lida\u2028
och \u00e4nd\u00e5 kunna gl\u00e4dja sig och h\u00f6ja sig\u2028
till mera \u00e4dla ting \u00e4n sorgen \u00f6fver n\u00f6den\u2028
och icke som barbarer b\u00f6ja sig
\u2028i skr\u00e4ck och vanvett under h\u00e5rda \u00f6den. \u2013<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n
Litteratur<\/p>\n\n\n\n
Hammarb\u00e4ck, Solveig (2000). \u201dKors och tv\u00e4rs i spr\u00e5ket\u201d, i Spader Dame: texter till minne av Anne Marie Wieselgren. V\u00e4xj\u00f6: V\u00e4xj\u00f6 universitet.
Holmlund, Lena (2020). Korsordets ABC: en konstrukt\u00f6rs tankar och tricks. Stockholm: Atlas.
Krans, Jonna (2025). \u201dBokkrysset\u201d, korsord nr. 18 i Lyckokryss nr. 8\/2025.
Linde, Ulf (1987). \u201dEtt musiskt kaos\u201d, i Artes nr. 2\/1987. Omtryckt i Svar (Bonniers, 1999).
L\u00f6fvendahl, Bo (2001). \u201dFruktansv\u00e4rt lustfyllt att kasta sig \u00f6ver\u201d. Svenska Dagbladet, 22 april 2001.
Nyg\u00e5rdh, Hans Christian (2002). Galen i korsord. Bromma: Ordalaget.
Schi\u00f6ler, Niklas (2021). Bikt om dikt. Stockholm: Carlssons.
Thorbj\u00f6rnsson, Edvin (2025). \u201dVad, vem, var?\u201d, korsord nr. 22 i Lyckokryss nr. 8\/2025.
Westman, Margareta (1979). \u201dKorsord och substantiv\u201d, i Spr\u00e5kform och spr\u00e5knorm: en bok till Bertil Molde p\u00e5 60-\u00e5rsdagen den 16 september 1979. Stockholm: Esselte studium.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n
Publicerad i Popul\u00e4r Poesi nr. 65 (2026).
<\/p>\n\n\n